Förlåtelse anses spela en nyckelroll i upprätthållandet av sociala relationer, undvikandet av onödiga konflikter och för förmågan att gå vidare med sitt liv. Men varför är det så att vissa människor tycker att det är lättare att förlåta och glömma än andra?
Ett av de mest slående exemplen av förlåtelse i modern tid är det om den avlidne sydafrikanske presidenten Nelson Mandela, som 1963 dömdes till livstids fängelse för att ha försökt undergräva delstaten Sydafrika. Vid frigivningen från fängelset 27 år senare krävde Mandela inte hämnd utan gav sin förlåtelse. Genom att göra detta förlät han inte bara de människor som hade fängslat honom, utan uppmuntrade också andra som hade utsatts för orättvisor att göra detsamma. Detta fick en symboliskt stark betydelse för landet.
Mandelas handling är en extraordinär förlåtelse inför allvarliga orättvisor och visar den potentiella betydelsen av förlåtelse för social förändring och försoning i samhälle. Trots att förlåtelse har stor betydelse för att främja fred och social ordning, är det först under det senaste decenniet som psykologer har börjat fokusera på förlåtelse som en psykologisk konstruktion man kan testa.
Handlingen av förlåtelse innehåller vanligtvis förmågan att övervinna starka negativa känslor mot en överträdare med mer positiva känslor. Vid vissa tillfällen kan förlåtelse även kräva att man stillar sina hämndlystna impulser. Ur ett kognitivt perspektiv, kräver förlåtelse att individen kan reglera och hämma olämpliga tankar och impulser på ett målinriktat sätt. Det kan ses som en funktion av verkställande kontroll av ens jag.
Att man kan glömma när man har förlåtit, dvs "att förlåta och glömma" (jfr Kolosserbrevet 3:12-14), är än så länge inte empiriskt verifierat. En möjlighet är att förlåtelse kan underlätta att glömma genom att skapa drivkraften att glömma; händelsen är inte längre viktigt. Förlåtelse kan ligga till grund för målstyrd glömska. En annan aspekt är att glömskan kan underlätta förlåtelsen och att man på så vis kan bevara värdefulla relationer och gå vidare med sitt liv. Häri finns det en dualitet som man ännu inte lyckats precisera i vetenskapliga sammanhang.
En studie visade att om en person hade förlåtit en överträdelse så tenderade han/hon att undertrycka och glömma av detaljer från händelsen. Förmågan att glömma upprörande minnen kan i sig ge en effektiv coping-strategi och göra det lättare att gå vidare i livet. Förlåtande är en ansträngande process och kan underlättas av att man glömmer av det som hänt.